När jag för 14 år sedan tillsammans med några andra grabbar spelade Tomb Raider för första gången hade spelet en helt annan fokus än att leta arkeologiska fynd. Att Lara Croft som i filmerna spelas av Angelina Jolie hade bröst formade som strutar spelade inte så stor roll det roliga var att få henne att posera framför den rörliga kameran.
Nu när jag ska testa Tomb Raider till playstation 3 tänker jag mig Angelina Jolie i nästan realistisk grafik och blir nästan lite äcklad över tanken att det trots att jag blivit äldre fortfarande finns dom som är 16 år.
Med blandade känslor upptäcker jag att Lara Croft fortfarande fortfarande ser ut som en docka även jämfört med Angelina. Trots första delen av handlingen utspelar sig i Medelhavet och Lara bara har en baddräkt på sig så är det med andra ord långt ifrån sexistisk. Slutsatsen man får dra är nog att jag var sexistisk när jag var 16.
Så till spelet.
Tack vare playstation plus fick jag spela en timme som börjar med en tutorial där man ska ta sig ut från ett brinnande hus. Där upptäcker jag på en gång att Tomb Raider är ett spel som har utvecklats i generationer och styrningen känns helt självklar trots att Lara gör akrobatiska konster som jag normalt inte skulle ta för självklart.
Utav någon anledning som jag inte hänger med i så är Lara plötsligt i Medelhavet och dyker bland ruiner för att hitta ingången till ett bortglömt vad det nu är. Efter att man hittat två rattar och vridit lite på enorma hjul så kommer man in i ruinerna och det är dags för att utforska dom. Lara Croft är en arkeolog som mest letar efter skatter och utforskar mystiska platser och det är verkligen det spelet går ut på, oavsett om du simmar på havet botten eller hoppar runt i gamla ruiner får man verkligen känslan av att upptäcka en ny plats.
För att ta sig fram i ruinerna krävs det en hel del pussellösande som jag tycker är väldigt trevliga trots att det ibland känns som att man måste trycka och hoppa runt lite på måfå för att komma fram till en lösning.
Känslan och styrningen är bra däremot är grafiken inte vad jag förväntade mig, inte för att kunna spana in Laras tuttar utan jag trodde att 2-dimensionella växter var något som fanns på 1900-talet. Allt ser bra ut på avstånd men när du simmar närmare algerna på havets botten ser du att det är någon som varit där och satt upp en plansch på alger. Det är verkligen någonting att uppmärksamma med tanke på att algerna växer utanför en flera 100 år outforskad ruin.
Det var lite smart av playstation att ge bort en timmer provspel för jag blev faktiskt sugen att köpa spelet på riktigt. På playstation plus kostar det runt 200 men jag föredrar nog ett begagnat med fodral, skiva och allt.
Efter en timmes spelande ger jag på grund av upptäckarkänslan och den enkla styrningen 8/10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar